Detta är min förra vovves pappa. Han heter "MerryMac Going To The Top"
Med anledning av att kennel MerryMac, det vill säga Gertrud Hagström, begärt att jag skall ta bort bilder på en hund som ägs av MerryMac trots att varken kennel MerryMac eller Gertrud Hagström ens har copyright på bilderna, har jag utan vidare tillmötesgått deras begäran och ersatt dessa bilder med en annan bild med en tydlig och förklarande text.Vad som är orsaken till att Gertrud Hagström inte tillåter att bilderna finns med är för mig okänt. Lite märkligt är det nog ändå eftersom följande hundar ingick i min förra hund, den irländska terriern Maias stamtavla. Nämligen MerryMac Going To The Top (pappa), MerryMac Crazy For You (moder), Tralees Design for MerryMac (morfar), MerryMac X-Actly Again (mormor) och MerryMac Kiss Me Again (mormors mor). Kanske kan förklaringen vara att kennel MerryMac presenterar Gertrud Hagström med följande ord på sin hemsida www.merrymac.se
Detta är en bild med en tydlig och förklarande text som jag nämner ovan
Vi har haft Irländsk terrier sedan 1973, vi hade vår första kull 1977. Sedan dess har det fötts många valpar här och av dessa har 107 erhållit titeln Champion. Vår ambition är att föda upp Irländska terrier som är så nära rasstandardens ideal som möjligt, både mentalt och exteriört. Det vill säga glada, orädda, friska och framåt hundar, som ska kunna användas till allt. Många hundar som vi fött upp tävlar inte bara på utställning, utan är också framgångsrika i Agility, Lydnad, Spår och Räddning. Vi vill att en hund från oss ska bli till stor glädje för de som köper den och att hundarna från oss också ska få ett så bra hundliv som möjligt. Gertrud är auktoriserad FCI domare och dömer hela terriergruppen. Vi är tilldelade Svenska Terrierklubbens Uppfödarmedalj och Hamiltonplaketten.
Detta är en bild av min förra hund Maia (nu döde) i sin fulla krafts dagar!
Man behöver inte vara så värst begåvad för att inse att min förra hund Maia inte på något vis uppfyllde de kriterier som kennel MerryMac haft som mål för sin idoga verksamhet. Självklart vill de inte förknippas med en hund som varit så sjuk som Maia varit under sitt tioårige liv eftersom det, så att säga, är dålig reklam för den verksamhet kennel MerryMac bedriver. Naturligtvis skall jag villfara kennel MerryMac och Gertrud Hagströms begäran och samtidigt tillmötesgå dem ytterligare utanför protokollet så att de hundar de föder upp, enligt den avelspolicy som gäller, inte på något vis svärtas ner av en släkting som sedan den 11 juni 2007 är död och begraven, om än inte glömd. Det finns nämligen tre slags hundar. De man mött, de man minns och till sist de man aldrig glömmer. Hunden Maia glömmer man inte, trots alla hennes skavanker!
Den enda jävla stadga som gäller i den "svenska irländska terriervärlden"
Att som Gertrud Hagström och MerryMac ge sig på en bloggare som följer en älskad hund till graven och kräva borttagande av bilder som bloggaren och andra människor plåtat är lite väl oblygt av en människa som säger sig levt med hundar under halva sitt liv. Sånt visar bara på svag empati och ger dålig reklam och i slutändan mindre klirr i kassan.
Detta är en bild med en tydlig och förklarande text som jag nämner ovan
Vi har haft Irländsk terrier sedan 1973, vi hade vår första kull 1977. Sedan dess har det fötts många valpar här och av dessa har 107 erhållit titeln Champion. Vår ambition är att föda upp Irländska terrier som är så nära rasstandardens ideal som möjligt, både mentalt och exteriört. Det vill säga glada, orädda, friska och framåt hundar, som ska kunna användas till allt. Många hundar som vi fött upp tävlar inte bara på utställning, utan är också framgångsrika i Agility, Lydnad, Spår och Räddning. Vi vill att en hund från oss ska bli till stor glädje för de som köper den och att hundarna från oss också ska få ett så bra hundliv som möjligt. Gertrud är auktoriserad FCI domare och dömer hela terriergruppen. Vi är tilldelade Svenska Terrierklubbens Uppfödarmedalj och Hamiltonplaketten.
Detta är en bild av min förra hund Maia (nu döde) i sin fulla krafts dagar!
Man behöver inte vara så värst begåvad för att inse att min förra hund Maia inte på något vis uppfyllde de kriterier som kennel MerryMac haft som mål för sin idoga verksamhet. Självklart vill de inte förknippas med en hund som varit så sjuk som Maia varit under sitt tioårige liv eftersom det, så att säga, är dålig reklam för den verksamhet kennel MerryMac bedriver. Naturligtvis skall jag villfara kennel MerryMac och Gertrud Hagströms begäran och samtidigt tillmötesgå dem ytterligare utanför protokollet så att de hundar de föder upp, enligt den avelspolicy som gäller, inte på något vis svärtas ner av en släkting som sedan den 11 juni 2007 är död och begraven, om än inte glömd. Det finns nämligen tre slags hundar. De man mött, de man minns och till sist de man aldrig glömmer. Hunden Maia glömmer man inte, trots alla hennes skavanker!
Den enda jävla stadga som gäller i den "svenska irländska terriervärlden"
Att som Gertrud Hagström och MerryMac ge sig på en bloggare som följer en älskad hund till graven och kräva borttagande av bilder som bloggaren och andra människor plåtat är lite väl oblygt av en människa som säger sig levt med hundar under halva sitt liv. Sånt visar bara på svag empati och ger dålig reklam och i slutändan mindre klirr i kassan.
Nyligen: copyright, gertrud hagström, kennel merrymac, merrymac crazy for you, merrymac going to the top, merrymac kiss me again, merrymac x-actly again, svensk irländsk terrierförening
12 kommentarer:
Men herregud...hur orkar folk bry sej?? Det här är ju för sorgligt. Det här påvisar ju bara hur inskränkta & korkade en del människor är.Dessutom visar ju det här att vissa människor har en mindre utvecklad hjärna. Eller snarare en intorkad hjärna som krymper hela tiden:O)
Igår kväll, sedan jag haft kontakt med en person i Värmeland som har två hundar som Maia, blev jag så förbannad att jag skrev ett kort mejl till Gertrud Hagström. Så här löd formuleringen:
Om fru Hagström har önskemål som jag kan villfara så är det bättre att ni kontaktar mig direkt i stället för att gå genom ombud.
mvh Max Hobstig
Det som gör mig så förbannad är att Gertrud Hagström använder sig av ombud som hon skrämt skiten ur med, vad jag antar vara halvkvädna hot om att förändra denne persons livsvillkor.
Maia var min bästa kompis & käraste lilla vän jag någonsin haft. Matte brukar säja att jag nog sörjer henne fortfarande. Vi hundar är inga utställningsföremål utan vi är till för att glädjas & ha roligt ihop med våra mattar & hussar. Oavsett vilken ras vi än må härstamma ifrån så har vi rätt till ett gott liv. Jag har ett gott liv ihop med min matte jag. Dessutom så behöver jag aldrig stå "fint". Det räcker fullt & helt med att jag bara finns till säjer matte:O)Nu har jag fått en alldeles ny liten kär vän, nämligen du lilla Fia-Lotta. Fast ska du lyssna på en gammal farbror som mej så måste du nog tänka på i fortsättningen vad du stoppar i dej:O)
Hej Max
Yttrandefrihetsgrundlagen ger möjlighet för personer med enkla hemsidor på Internet att få samma skydd som de traditionella medierna!
Alla svenskar har rätt att uttrycka sina åsikter, tankar, känslor i radio, tv, videogram, ljudupptagningar eller andra sorters upptagningar.
Ingen myndighet kan kräva att något som skall framföras i radio, tv eller annan sorts upptagning först måste granskas av en myndighet eller något annat allmänt organ. Undantaget är biofilmer.
Ha det
Tack Rasmus!
Det visste jag redan. Men tack ändå! Gertrud Hagström har gått över en gräns som hon borde insett tangerade det förbjudna. Det kan nog vara nyttigt för hennes beundrare att se att den gyllene kronan kan hamna lite på tvärs om man tar i för mycket. Än så länge gäller svensk lag i det här landet!
Gertrud Hagström och Merrymac ja.... Varför är man inte förvånad???
För övrigt hänvisas till det nya utseendet på Maias blogg där fru Gertrud Hagström smutsat ner med sin skit.
Maias Husse om hundskojare
Till Gertrud Hagström
Eftersom du är så mån om ditt goda renommé som så kallad seriös uppfödare att inte drar dig för att verka för att släcka en blogg och dessutom är förmäten nog att genom ombud tvinga mg att ta bort bilder på en viss hund kanske jag skall erinra både dig och Svensk Irländsk Terrierförening att det fanns ett måndagsexemplar till i MerryMac Going To The Tops första kull. Var det inte en valp som skulle levereras till Danmark som, så att säga, inte höll måttet? Rätta mig om jag har fel!
Liten Karin!
Inget religiöst dravel!
Att bete sig som Fru Hagström bevisar ju bara hur en del människor i sitt otroligt korkade & inskränkta sätt försöker upprätthålla sitt, vad de tror, ointagliga ego. Nu har Fru Hagströms ego fått sej en riktig spark i häcken eftersom Fru Hagström nog inte var beredd på att möta detta massiva motstånd mot hennes agerande i detta av det mest idiotiska jag någonsin hört talas om. Och att dessutom vara så utomordentligt feg att gå via ombud för att få sin vilja igenom...ja...jag tror inte jag ska fortsätta skriva mer nu för då kommer det en massa fula ord här.
Gertrud Hagström är för mig en sorglig person. Ju högre hästar man sätter sig på, desto hårdare blir fallet när man ramlar av.
Skicka en kommentar