Jag hade en gång en hund, det var inte så värst länge sedan. Det var en hund som jag älskade mer än något annat här på jorden. Hunden hette Maia och var en irländsk terrier som var röd i både päls och humör. Så blev hunden sjuk och jag blev ensam i den djupaste förtvivlan. Trots all bedrövelse blev det en ny terrierhund som fick namnet Fia, men kallas för Fröken Fialotta Carleman. Det är om denna nya lilla hund, som den här bloggen handlar. I klartext betyder det att Fialotta klarat sig från mentala skador efter det omtalade övervåldet från den stora hunden som tidigare omtalats. Med andra ord: Det kommer fortsättningsvis att kunna skrivas en hel del om den lilla foxterriern Fias öden och äventyr.
Läs även andra bloggares uppfattning om hundlivet:
foxterrier, irländsk terrier, rhodesian ridgeback, skador, övervåld
.
4 kommentarer:
Hej Max!
Letade upp Fröken Fialotta Carlemans blogg efter tumulet. Det är inte ok att inte ta ansvar för sin hund. Tycker att det är ohyfsat. Om jag förstår det rätt så är det en osagd regel att man delar lika på kostnaden. Det beror ju på hur det gick till förstås, i detta läget hade jag inte varit så snäll, jag skulle begära all ersättning ifrån denna hundägarinna!
Hälsa Fröken Fialotta Carleman ett Grattis på födelsedagen (i efterskott) och hoppas att hon kryar på sig!
Kram Marie
Tittade just på bildspelet om Maias sista dag.
Det var helt fantstiskt vackert,Rörde mig väldigt djupt och till tårar,sånn otrolig kärlek!
Vilken styrka du måste haft med dig den dagen.
Men som tur var så har du hittat en ny liten underbar vän i FiaLotta!
Kramar Madeleine
Hej,
usch, var inte roligt att läsa om allt som hänt!
Ni bor i Jönköping eller?
Vad är det för ny hund du har?
Hoppas hon mår bättre snart!!
Skicka en kommentar